Att vara specigell
För några månader sedan skrev jag en text till Friendsrapporten som pulicerades för några veckor sedan. Jag kommer publicera texten nedanför. Den är helt min egen och helt från mitt perpektiv. Längst ner finns det bilder på endel av sakerna som vissa skrev till mig.
"När jag gick i högstadiet trodde jag att jag var specigell. Nu när jag är 19 år så vet jag att jag är specigell men inte för det som jag trodde i högstadeiet.
Jag har varit utsatt för mobbingin i många år beroende på vad man räknar som mobbing. Man kan se det som att jag varit mobbad sedan lågstadiet då jag hade sextremt ont med vänner och fick enbart vara med och leka om det skedde på de andras vilkår. Så har stort sett alltid känt migutfryst.
Man kan även se det som att jag varit mobbad genom högstadiet. Då blev jag utfryst ur min klass. Men även utsatt för sexuella trakaserier på nätet. Jag har funderat mycket på varför just jag har blivit utsatt. Det finns nog inget rätt svar på denna frågan. Meen jag kan gissa att de som uttsatte mig för sexuella trakaserier gjorde det för att jag redan var svar. Jag sög åt mig och trodde på varenda sak som de skrev till mig. Sedan när jag insåg de drev med mig så blev jag arg och svarade endå.
Jag fattade aldrig under tiden de höll på att det var sexuella traserier. De rörde ju mig aldrig. När man snackar om sexuella trakaserier så snackar man ofta bara om de fysiska.
För mig höll det på i typ 4 år att skriva att de älskar mig eller att jag ska suga deras kukar. En perjod funderade jag på att anmälla detta. Men min miss var att jag hotade en av dem med detta ohc han pratad om kull mig så jag vågade aldrig anmälla det. Något som jag funderar väldigt mycket är vad som är skolans ansvar när något sker på nätet. Dessa killar gick på min skola de kunde säga saker i korridorerna oxå.
Men jag kan endå säga att jag har tur. Jag hade en ängel till lärare som såg att jag blev utfryst och hjälpte mig att bytta klass. Jag gick fortfarande i samma korridorer som de som de som mobbade mig. Men nu har jag två kompisar vid min sida.
Om man står och tittar på när någon blir mobbad räknas man då som men mobbare? När jag ställer denna frågan så får jag olika respons. Jag personligen tyckeratt om man tittar på utan att försöka ingrippa så anser jag att man är en del i mobbingen. Men jag förstår att man kanske inte vågar ingrippa. Jag vill även ååpeka att ingen är perfekt. Jag har själv sett min kompis bli misshandlad utan att jag gjorde något. Detta var för cirka 4 år sedan odh jag kan fortfarande må dåligt över detta.
I skrivandes stund sitter jag på ett flyggplan för första gången, jag är på väg till London för att uppleva nya saker och utmana mig själv. Varje gång jag över vinner mig själv så tänker jag på de som mobade mig och att jag nu är ett steg coolar än vad de nu är.
Jag älskar att läsa citat och för några dagar sedan hittade jag ett passande citat " Ibland är du din egen värsta mobbare". Jag tyckte den var väldigt intressant för om min hjärna hade varit en annanmänniska hade den varit en sådan grov mobbare mot mig.
I högstadiet trodde jag att jag var specigell för det mobbarna sa om mig och för att jag var mobbad. Nu vet jag att jag är specigell för inngen annan är så bra på att vara jag som jag är."
Kommentera gärna vad ni tycker om texten. Eller om ni vill ha mer texter om känslor eller likande.
